|
 |
Lagom Svenska | ||
Tags: Swedish | ||
Share with:
| ||
 Language Learning Forum : Language Learning Log |  | |
| chalne Newbie Sweden chavrilsmokvil.wordp Joined 4422 days ago 14 posts - 14 votes Speaks: English | Message 9 of 13 23 September 2012 at 8:21pm | IP Logged |
|
Det var en väldigt varm sommar, sommaren när min farbror Kulle fick fnatt. Han kom och hälsade på hos oss. Det gjorde han ofta, men den här gången hade han stora gummistövlar på sig och verkade besynnerlig.
Jag har blivit en rododendron, sa han till min mamma och pappa och mig när han stod i hallen. Ursäkta? sa pappa. Vad är runtomdondon fär något? frågade jag, för det hade jag aldrig hört talas om. Det är en vacker växt, sa farbror Kulle. Det är en växt som växer sig stor och snygg och får fina blommor. Jaså, sa jag, för det lät inte så värst kul. Och då kom jag att tänka på en sak, sa farbror Kulle. Min lågenhet är så liten, och det är inte bra för växter som jag, så det är bättre att jag står här i trädgården tills blommorna slår ut. Men nu har du ju fått fnatt, farbror Kulle, arligt talat, sa mamma och torkade händerna på förkläder. Just det, sa pappa och skakade på huvudet. Jag har då aldrig hört talas om någon som trott att han var en rododendron. Farbror Kulle log och mumsade på mustaschen, och så gick han tvärs genom huset och ut i trädgården. Jag tänker gå med och titta, sa jag. Mamma och pappa stod och såg på varandra och skakade på huvudet. Om nu bara farbror Kulle hade valt en av de små rabatterna i trädgården bakom huset, där ingen lade märke till honom, då skulle säkert ingenting ha hänt av allt det som sedan hände. Men han gick omkring och tittade på våra växter, rosorna och allting, och rynkade på näsan tills han fick syn på papps redskapsbod. Däruppe på taket tänker jag sitta och vänta på mina blommor, sa han. Du är knäpp, sa jag. Det finns ju ingen jord uppe på taket. Hihi, sa farbror Kulle och viftade med ena gummistöveln framför näsan på mig. Jag har fyllt båda stövlarna med jord. Och ta mig katten om han inte klättrade upp på det lilla taket och gjorde det bekvämt för sig i solgasset. Men vad i hela friden är det han håller på med, den gamla dårfinken? sa pappa när han kom ut i trädgården. Han kan ju inte bara gå och plantera sig själv så där uppe på taket på min redskapsbod. Det kan han visst, sa jag. Han har massor med jord i gummistölarna. Jaså, det har han, muttrade pappa och bligade på farbror Kulle. Och hur länge hade du tänkt att du skulle sitta däruppe och blomma, om jag får fråga? Jag blommar inte än, sa farbror Kulle och slöt ögonen och satt tyst, trots att pappa fortsatte att ranta runt boden och fråga och hojta att han var en dårfink och att inga blommor i hela vida världen brukade växa uppe på taket på redskapsbodar. Edited by chalne on 26 September 2012 at 11:41am 1 person has voted this message useful | |
| chalne Newbie Sweden chavrilsmokvil.wordp Joined 4422 days ago 14 posts - 14 votes Speaks: English | Message 10 of 13 26 September 2012 at 3:01pm | IP Logged |
|
Gubben Pettson och hans katt Findus bodde på en liten gård mitt ute i landskapet. Några höns hade de i hönshuset och gott om ved i vedboden och allt annat som behövdes fanns i snickarboden. Det var inte ofta de fick besök och det var lika bra det tyckte Pettson.
Men en dag kom grannen Gustavsson med sin hund i band och geväret på axeln. Han såg rätt bister ut. Hej du, Pettson, sa han. Har du också haft påhälsning av räven? Nä, här har inte varit någon räv. Inte vad jag har märkt, sa Pettson. Det hade du nog märkt om du hade haft, muttrade Gustavsson. Han är en hönstjuv. Han har varit hos mig i natt och tagit en höna. Men det ska han inte göra om. Nästa gång jag får syn på honom så skjuter jag honom. Du borde ta fram bössan du med, Pettson. I natt kommer han kanske hit, när han upptäcker att jag har låst in mina höns. Och så gick Gustavsson. Jaså du tror att räven skall komma ikväll, sa Pettson för sig själv och såg efter Gustavsson . Då är det väl lika bra att vi låser in hönsen med en gång, eller hur Findus. Katten hade klättrat upp på Pettsons hatt när Gustavsson kom med sin hund. Jag tycker du ska låsa in Gustavsson istället, sa katten och blängde efter dem. Gubbar med gevär litar jag inte på en sekund. Pettson skrattade. Tycker du inte att det är bra han skjuter räven då? sa han. Annars kommer ju den och äter upp hönsen istället. Rävar ska man inte skjuta. Dom ska man lura. Det brukar alltid jag göra, sa Findus. Jo, jag kan tänka mig det, skrockade Pettson. Jag håller med dig, Findus. Det är synd att skjuta räven. Vi ska nog fundera ut nåt sätt att skrämma iväg honom istället, så att han aldrig mer vill äta en höna. Och Pettson började tänka och grubbla och fundera. Ibland hördes en del ljud från honom, när han kom på något bra, eller när han kom på att det inte var så bra, det som han just hade kommit på. Till slut det han till i luften och morrade, sen ett förskräckt 'uh?' sen skrattade han ett tyst gnäggande och sa: Har vi någon pepper hemme? Några kilo finns det väl alltid, sa Findus. Då går vi och bygger en höna, sa Pettson. Det är bäst att du följer med in i snickarboden så inte räven kommer och tar dig. Sss, han skulle bara våga, sa Findus, men han följde med i alla fall. I snickarboden fanns allt som behövdes för att skrämma en räv. Pettson letade fram en liten vit ballong och en rulle ståltråd i skomakarlådan. Den började han stöka i en gammal väska som stod i hyllan. Var är Pepparn, Findus, as han barskt. Den ska ligga här och ingen annanstans. Jag har ordning på mina grejer det vet du. Pepparn har väl aldrig legat i den väskan, så vitt jag vet, sa Findus lugnt. Den ligger ju alltid i cykelkorgen, det borde du väl veta vid det här laget. Ja, just det, det stämmer precis, sa Pettson och plockade upp en tor påse peppar ur cykelkorgen. Han trädde ballongen på en trtt och hällde i så mycket peppar som fick plats. Sedan böåste han upp ballongen så den nästan exploderade. Nu behöver vi lite fjädrar. Har du några fjädrar, Findus? JAG har väl inga fjödrar heller, sa katten. Fråga Prillan. Prillan var högsta hönset. Hon satt i gluggen mellan snickarboden och hönshuset och höll uppsikt över vad gubben och katten höll på med. Prillan! Vi behöver fjädrar för att skrämma bort räven. Ni får offra några var. För ert eget bäst. Prillan snörpte på näbben och gick in till de andra hönorna. Medan de kacklade och diskuterade virade Pettson en ståltråd runt ballongen och böjde till den så att den fick hals och ben. Så småningom kom Prillan tillbaka med en påse fjädrar. Vi ska ha tillbaka dem sen, sa hon med bestämd min. Jadå, det ska ni få, sa Pettson. Och så började han klistra fast fjädrarna på ballongen. Han gjorde en näbb och en röd kam och stjärtfjädrar och katten hjälpte till. När de äntligen var färdiga såg ballongen nästan precis ut som en höna. 1 person has voted this message useful | |
| chalne Newbie Sweden chavrilsmokvil.wordp Joined 4422 days ago 14 posts - 14 votes Speaks: English | Message 11 of 13 26 September 2012 at 9:17pm | IP Logged |
|
Snygg höna, sa Findus. Vad ska vi göra med den?
Den ska räven bita i, sa Pettson glatt. Då kommer han srnygande så här på natten, förstår du, 'smyg, smyg' och så får han syn på den här hönan som står där alldeles ensam, och då springer han fram och kastar sig över den 'RRRRAOO' och sätter tänderna i den och då exploderar den 'PANG!' och då blir han så rädd så han drar efter andan 'Öh?' och då får han peppar i munnen och nosen och börjar nysa och spotta och sen vill han aldrig mer äta en höna. Hönorna applåderade och Findus såg stlot på sin gubbe. Du kan tänka ut det du, Pettson, sa han. Det satte h;nan p[ gårdsplanen och ställde sig att titta på den. Det är fin, sa Findus. Jojo, sa Pettson stolt. Så var det tyst en stund. Men jag undrar om det räcker det här, sa Findus. Skulle det inte kunna smälla lite mer när vi ändå håller på? Så att han verkligen förstår att han inte är välkommen. Du gillar när det smäller, va? sa Pettson och plirade på katten. Nja, inte speciellt, sa katten likgiltigt. Men jag tänker på de stackars hönsen. Jojo, du tänker på dem du, jag förstår det, sa Pettson. Han drog sig i näsan och funderade ett slag. Men du kanske har rätt. Vi kan ju alltid lägga ut lite smällare också, ifall han har svårt för att fatta. Det är bäst att du kommer med, så inte hönan exploderar för dig. Sss, jag är väl ingen räv heller, sa Findus, men han följde med i alla fall. Pettson gick tillbaka in i snickarboden och började leta i alla gamla färgburkar som stod på kaminen. Var är smällarna, om jag får fråga? sa han och såg grymt på Findus. Här var fullt med smällare i förrgår och nu är de slut. Findus??? Såvitt jag vet brukar de alltid ligga i hattasken bredvid dörren, sa Findus tålmodigt. Ja, det kan hända. Det stämmer det, mumlade Pettson och plockade fickorna fulla med smällare och stubintråd och bengaliska eldar ur hattasken. Sen gick de ut och la smöllare runt hela gårdsplanen. Pettson kopplade ihop allesamman med stubintråden och drog in den genom springan under ytterdörren, genom hallen, in i sovrummet och fram till sängen. Där la han en ask tändstickor. Sådär jag. Det borde väl räcka kommer i natt så hoppar han på ballonghönan och biter i den så att den exploderar. Och då, när vi hör smällen, så tänder jag på stubinen och i nästa sekund börjar det panga och smälla och blixtra runt hela gården. Blir han inte rädd DÅ, så vet jag inte vad det är för en räv. Findus stod tyst och tittade på stubintråden. Sen sa han: Rävar är rätt dumma egentligen. Jag undrar om det räcker med några smällare för att verkligen få honom att förstå att han inte skall stjäla höns. kunde vi inte spöka för honom också, när vi ändå håller på? MMMMM, du med dina spökerier! grymtade gubben. Jag tycker nog att det räcker med det här. Men samtidigt började han fundera på hur man skulle kunna ordna med ett bra spökeri. Och ju mer han funderade desto roligare blev det. Så snart stod han där ute på gårdsplanen igen och mumlade för sig själv och tittade upp i luften åt höger och åt vänster. Sen sa han: Nu ska vi bygga en linbana. Det är bäst du följer med Findus, så det inte börjar smälla i baken på dig. Ssss, sicket snack, sa Findus, men han följde med i alla fall. Pettson ställde sig att stirra på väggen i snickarboden. Jag hade en gång ett LLÅÅNNGGTT rep. Jag rullade ihop det snyggt och prydligt. Jag hängde upp det på den spiken. Där hänger det nu en FIOL! Är det du som har TROLLAT, Findus? Findus stönade uttråkade: Du har aldrig hängt nåt rep på den spiken, Pettson. Du la det i bildäcket. Jaaja, det må så vara, men ändå, muttrade gubben och plockade fram repet ur däcket. Sen letade han upp ett spöklakan och ett hjul som satt fast på en järnstång. Han gick ut och spönde upp linan mellan taket på stora huset och trädet på andra sidan gården. Sen hängde han hjulet på linan. Kom här, Findus, så får du åka linbana, sa han. Katten klättrade upp för stegen och Pettson hängde på honom spöklakanet och visade hur han skule hplla i. Sen släppte han iväg honom. Yipieeeeee! Kattspöket gled iväg över gården och några sekunder senare hoppade han av i trädet på andra sidan. Det blir bra, sa Pettson. Då blir det så här, att när jag tänder stubinen i natt så springer du upp på vinden och sätter på dig spöklakanet och när det smäller och blixtrar som värst så hoppar du ut genom fönstret och hänger dig i linbanan och när du är mitt över räven så skriker du så hemskt du kan: Du skall inte stjäla höns! Då borde han väl fatta. Ja. man tycker det, sa Findus. Nu var han nöjd. Nu skulle han få både fyrverkeri och spökkeri och linbana till på köpet. Nu får det räcka, sa Pettson. Nu går vi in och dricker kaffe. Och så gjorde de det. Det var spännande den kvällen. Innan det blev mörkt tog Pettson in alla hönorna i köket. Han sa till dem att de måste vara tysta och att de skulle turas om att hålla vakt bakom blomkrukan i fönstret hela natten. Om de såg räven skulle de springa in och väcka Pettson. Flera gånger under kvällen gick han runt och såg efter att ballonghönan stof ordentligt, att stubintråden var i sin ordning och att hjulet hängde längst upp i linbanan. När de hade gått och lagt sig tänkte de igenom en gång till vad som skulle hända: Mitt i natten, när de sover som bäst, skall räven komma. Han skall springa fram och bita i ballonghönan så de exploderar. Då skall de vakna. Pettson skall tända stubinen och Findus skall springa upp på vinden. När det smäller som värst ute på gården skall Findus hoppa upp i linbanan och åka iväg och skrika ' Du skall inte stjäla höns'! Och då skal räven försvinna och aldrig mera komma tillbaka. Så skall det blir inatt, tänket de. Om några timmar, när de har somnat. Eller om några minuter? Eller nästa sekund? Så småningom blev Findus så trött av att vara nervös så han somnade. Men Pettson kunde inte sova. Han låg bara och lyssnade i mörkret och väntade. Men allt var tyst. Nej, förresten! Det var någonting som hördes. Eller kände han bara på sig att det fanns någon därute i mörkret? Han klev upp ur sängen och smög ut i stora rummet och kikade ut. Där var räven! Den smög omkring där runt hönshuset och nosade. Den såg rädd ut. En liten mager stackare som linkade på ena bakfoten. Det är kanske därför han stjäl höns, tänkte Pettson. Han orkar väl inte springa ifatt en hare. Han kommer att få hjärtslag om vi sätter igång fyrverkeriet. Jag bryr mig inte om att tända på stubinen. Nu fick räven syn på ballonghönan som stod där ensam mitt på gården. Sakta, sakta smög mot den... sen rusade han fram! och tvärstannade alldeles framför den. Han nosade föriktigt på den, sen sprang han därifrån och försvann bakom huset. Pettson gick til fönstret mot baksidan för att se vad det blev av räven. Den hade hoppar över gärdsgården och satt och tittade mot huset. Gubben tyckte synd om den. Det är väl för dystert att Gustavsson skall skjuta den , tänkte han. Räven satt kvar, syntes knappt i mörkret. Väggklockan tickade sakta. Allt var tyst och stilla. Då kom smällen! Ballongen exploderade! Någon började nysa och spotta högt och ljudligt. Findus for upp som från en studsmatta och skrek "TÄND STUBINEN PETTSON!" När han såg att inte gubben var där tände han på själv och två sekunder senare började det smattra och smälla och blixtra runt hela gården. Findus rusade upp på vinden, drog på sig spöklakanet, öppnade fönstret och slängde sig i linbanan och skrek: Du skall inte jaga rävar. Va? Det var ju inte så han skulle säga. Han sa fel! Men det blev rätt. För just när han hade skrikit färdigt så han att det inte var räven som stod där mitt i kalabaliken, utan Gustavsson! Och han hade geväret och hunden med sig och hunden ylade och Gustavsson stirrade mot spöket som kom fladdrande och han slängde geväret och pep med ynklig röst: Neej, nej jag lovar att aldrig mer skjuta nån räv. Sluta! Låt mig gå! Då blev det med ens alldeles tyst. Raketerna var slut och kattspöket hade försvunnit upp i trädet. Hunden hade sprungit iväg och Gustavsson stod helt förvirrade och såg sig omkring. Bara en liten smällare som inte hade hunnit med riktigt, låg och pyste tyst för sig själv. 'FFFFFFFFFFFFFFF POFF'. Gustavsson stönade av fasa och försvann upp på vägen. När allt var tyst och lugnt igen hoppade Findus ner från trädet och sprang in i köket. Där satt Pettson och skrattade. Det gjorde du bra, Findus, sa han. Det blev inte som vi hade tänkt, men de räven kommer säkert inte hit mer i alla fall. Vadå, det var ju inte räven som var här, det var ju Gustavsson, sa Findus. Och såg alldeles besviken ut. Jo, jag såg det. Men räven har också varit här. När du sov. Men han ville inte ha ballonghönan. Han satt bakom gärdsgården och stirrade skräckslagen på fyrverkeriet. Han såg nog när ballonghönan exploderade också, för när det hade smällt färdigt tog han sig in här i köket och kom rakt i famnen på tio hönor som satt och glodde på honom. Men han rörde dem inte. Han blev så rädd så han vände på direkten. Han trodde väl att de skulle explodera de också. Men han hann i alla fall sno med sig chokladpunddingen som vi skulle ha till efterrätt i morgon. Sicken en räv, sa Findus. Men... den kan vi bjuda på. Du gör så gärna en ny chokladpudding, eller hur Pettson. Jodå, det gjorde Pettson så gärna. Edited by chalne on 27 September 2012 at 4:21pm 1 person has voted this message useful | |
| chalne Newbie Sweden chavrilsmokvil.wordp Joined 4422 days ago 14 posts - 14 votes Speaks: English | Message 12 of 13 24 October 2012 at 12:31pm | IP Logged |
|
Hushållsekonomi
Det finns många anledningar till varför det är bra för en familj tt göra en budget. En budget mäter och jämför inkomster och utgifter. En budget visar vart pengar tar vägen. En annan anledning till att göra en budget är om man vill spara till något speciellt, till exempel en stereo eller semester. Om man har svårt att betala alla räkningar under en månad så behöver man också en budget. Den vanligaste inkomsten för en familj är lönen man får när man arbetar. Men alla pengar som en familj får är inkomst. Det kan till exempel vara barnbidrag eller bostadsbidrag. Bruttolön är din lön före arbetsgivaren dragit av skatt och avgifter på din lön. Din budget skall alltid baseras på nettolönen, dvs vad man får i handen efter det att arbetsgivaren har dragit av skatten och andra avgifter. Det är ofta stor skillnad mellan bruttolönen och nettolönen. Utgifterna kan delas in i fasta och rörliga. Fasta kostnader är sådana som kommer varje månad eller kvartal. Vissa fasta kostnader är lika stora varje gång som t.ex hyra, amortering på lån, dagisavgift, busskort, TV-avgifter, prenumerationer. Dessa kostnader är lätta att beräkna. Andra fasta avgifter varierar varje månad som bensin, mat, el, och telefon. För att kunna beräkna dessa måste man titta på vad man har spenderat under flera månader och räkna ut ett medelvärde. Kostnaderna för värme och el varierar också mycket mellan vinter och sommar. Rörliga utgifter är sådana som inte dyker upp varje månad. Det kan vara kläder, bio, födelsedagspresenter, medlemsavgifter, resor, restaurangbesök m.m. Det kan vara svårt att veta hur mycket pengar man behöver till det. Å andra sidan så är det dessa utgifter som är lättast att kontrollera. Om man för en budget så vet man hur mycket pengar man har över varje månad efter att alla de fasta utgifterna är betalada. Då vet man också hur mycket pengar man kan använda till de rörliga utgifterna. Lena Dean-Franzén 1 person has voted this message useful | |
| chalne Newbie Sweden chavrilsmokvil.wordp Joined 4422 days ago 14 posts - 14 votes Speaks: English | Message 13 of 13 24 October 2012 at 2:49pm | IP Logged |
|
En kommuns ansvar
I Sverige tar kommunerna hand om mycket av den service kommuninnevånarna behöver. En del av servicen är till stora delar bestämda genom särskilda lagar, t.ex. skollagen och socialtjänstlagen. För exempelvis undervisning och socialvård bestämmer lagar den standard kommunen måste ge invånarna. Men vilken service man vill ha över denna nivå bestämmer politikerna i kommunen. Saker som fritid och kultur kan kommunens politiker besluta själva om. Alla medborgare i en kommun ska ha lika möjligheter och rättighter att använda kommunens service och verksamheter. En del samhällsservice sköts dock av landstingen och staten. Landstingen har hälso-och sjukvård som sin viktigaste uppgift. Dessa områden anses vara för stora och kosta för mycket pengar för att kommunerna ska klara av dem. Kommunerna har alltså hand om mycket av den utbildning de som bor i kommunen behöver; de kommunenala grundskolorna och gymnasierna, den kommunala vuxenutbildningen, särskolan och särvux. Universitet och högskolor har staten hand om. Kommunernas socialsekreterare arbetar med hjälp till dem som inte kan klara sig själv, både ekonomiskt och socialt. De hjälper familjer i kris och personer som missbrukar alkohol eller narkotika. De tar också hand om barn som begått brott eller barn som inte kan bo kvar i sina familjer. Kommunerna ger också service till äldre och handikappade som behöver hjälp i hemmet med hemsjukvård, hemtjänst och färdtjänst och det sköter också äldreboende, dagcenter, sjukhem och gruppbostäder för dem. Kommunerna arbetar också med kulturlivet i kommunen och kan till exempel ha hand om en stadsteater och olika museer. De ger också service i form av fritidsgårdar och bibliotek. Kommunerna verkar också för en bättre miljö och ett bra hälsoskydd och de sköter gator, vägar och parker i kommunen. Kommunens byggnadsnämnd bestämmer dessutom vilka byggnader som får byggs i kommunen. Kommunens budget måste balansera, dvs. inkomster och utgifter ska vara ungefär lika stora. Om kommunen har underskott i budgeten måste man minska utgifterna eller öka inkomsterna. Kommunalskatten är kommunens viktigaste inkomst. I genomsnitt betalar vi 31% av vår lön i kommunalskatt. Kommunen bestämmer själv hur hög skatten ska vara. Fattiga kommuner, som t.ex. har många arbetslösa, tar ofta ut en högre skatt än en rik kommun. Staten brukar ge ett skatteutjämningsbidrag till fattiga kommuner, men ändå måste de ibland höja avgifterna för dagis, vatten och sopor för att få in pengar. 1 person has voted this message useful |
If you wish to post a reply to this topic you must first login. If you are not already registered you must first register
|  | 
Printable version
|
| Copyright 2024 FX Micheloud - All rights reserved No part of this website may be copied by any means without my written authorization. |
